Arbetstid
Arbetstid regleras i kollektivavtal och i arbetstidslagen (ATL).
För mer information om vad som gäller arbetstid, se aktuellt kollektivavtal och Fastigos fördjupning till detta. Där förklaras reglerna kring ordinarie arbetstid och övertid under nedanstående rubriker.
OBS! Information om krislägesavtal finns längst ner på denna sida.
Ordinarie arbetstid
I kollektivavtal finns begränsningar för den ordinarie arbetstidens längd.
Arbetsgivaren ska fastställa förläggningen av arbetstiden för varje arbetstagare eller grupp av arbetstagare med hänsyn till begräsningar som finns i lag och avtal. De lokala parterna kan träffa överenskommelse om undantag från vissa av dessa begränsningar.
Även när arbetstidsförläggning ändras, ska arbetsgivaren förhandla med berörda arbetstagare eller lokal facklig organisation. Arbetsgivaren ska meddela arbetstagare förändringar i arbetstidsförläggningen minst två veckor innan de ska träda i kraft.
Rast ingår inte i arbetstiden och är ett uppehåll för vila och mat som bör vara längre än 30 minuter. Rast ska läggas ut så att inget arbetspass blir längre än fem timmar. Paus ingår i arbetstiden och läggs ut om det behövs beroende på arbetets fysiska och psykiska anspänning.
Arbetstiden kan variera under olika tider under året, exempelvis genom kortare arbetstid under sommaren och längre under övriga månader.
Arbetstiden kan också förläggas inom en ram, så kallad flextid. I flextidsreglerna bör man även reglera arbete utöver ordinarie arbetstid.
I lag och kollektivavtal finns regler kring arbetstagares rätt till viloperioder mellan arbetspassen. De lokala parterna kan träffa överenskommelse om vissa undantag från huvudregeln. Det finns också regler kring sammanlagd arbetstid, dygnsvila och veckovila.
Se mer om...
- Övertid och mertid
- Ersättning för övertid och mertid
Övertid och mertid
Utöver ordinarie arbetstid ger arbetstidslagen möjlighet till övertid och mertid om det finns särskilt behov. Övertid är tid utöver den ordinarie arbetstiden vid heltidsanställning och mertid är tiden mellan en deltidsarbetandes ordinarie arbetstid och en heltidsanställds dagliga arbetstid.
Lagen skiljer på allmän och extra övertid respektive allmän och extra mertid vilka har olika begränsningar.
All arbetad tid utöver ordinarie arbetstid ska redovisas per månad på en särskild övertidsjournal. Även nödfallsövertid ska föras i särskild journal, ej tillsammans med ordinarie övertid.
Ersättning för övertid och mertid
Kollektivavtalets regler om övertid och mertid behandlar i första hand ersättningen för utfört arbete.
Övertidsersättningens storlek beror på när arbetet utförts, om det görs under så kallad enkel eller kvalificerad tid. Ersättningen för utfört övertidsarbete utges antingen kontant eller som kompensationsledighet. Då övertidsarbete inte utförs i direkt anslutning till ordinarie arbetstid kan arbetstagaren ha rätt till utryckningsersättning.
Mertid, upp till en heltidsanställds dagliga arbetstid, ersätts endast med pengar, inte med tid.
Vissa kollektivavtal har regler om beredskapsarbete, det vill säga tid då arbetstagare är beredd att inställa sig i arbete. I dessa fall kan arbetsgivaren efter samråd med lokal facklig organisation eller berörda arbetstagare besluta om beredskapstjänst.
Krislägesavtal för kommunägda bolag
Fastigo har träffat överenskommelse med Fastighetsanställdas Förbund, Kommunal, Vision, Unionen, Ledarna och AiF om krislägesavtal för Fastigos kommunala medlemsföretag. Avtalet kan tillämpas då kommunen efterfrågar personella resurser efter att krisläge har utlysts enligt SKRs regler.
Krislägesavtalet ger en större flexibilitet vad gäller arbetsskyldighet, arbetstid och villkor och i gengäld förmånligare ersättningar för arbetstagarna.
