Sjukdom
Frånvaro på grund av sjukdom m m regleras i kollektivavtalet samt i olika lagar, främst socialförsäkringsbalken och lagen om sjuklön (SjLL).
För mer information om vad som gäller då en arbetstagare är frånvarande på grund av sjukdom, se aktuellt kollektivavtal och Fastigos fördjupning till detta.
Sjuklöneperioden
Sjuklöneperioden, det vill säga den tid då arbetsgivaren ska betala sjuklön, är totalt 14 kalenderdagar från första dagen då en arbetstagare avhåller sig från arbete på grund av sjukdom. I sjuklöneperioden ingår alltså både arbetsdagar och arbetsfria dagar. Återkommer arbetstagaren i arbete men återinsjuknar inom fem kalenderdagar, räknas detta som samma sjukperiod.
Enligt vissa kollektivavtal finns också en förlängd sjuklöneperiod under upp till 90 kalenderdagar.
Sjukanmälan
Arbetsgivaren behöver inte betala sjuklön innan arbetstagaren har anmält sin frånvaro på grund av sjukdom. En arbetstagare som uteblir från arbetet utan att höra av sig till arbetsgivaren mister rätten till sjuklön, även om det i efterhand skulle visa sig att frånvaron varit på grund av sjukdom. Detta gäller dock inte om arbetstagaren har giltigt hinder att inte sjukanmäla sig eller i efterhand kan visa läkarintyg från första sjukfrånvarodagen.
Sjukintyg
Från och med åttonde dagen ska arbetstagaren styrka sin frånvaro med läkarintyg för att ha rätt till sjuklön. I vissa fall kan arbetsgivaren beslut att läkarintyg ska uppvisas redan från första sjukfrånvarodagen. Intyget behöver inte innehålla uppgift om sjukdomens art.
Sjukförsäkran
Arbetstagaren har inte rätt att få sin sjuklön utbetald innan en skriftlig försäkran lämnats om att frånvaron varit på varit på grund av sjukdom och i vilken omfattning sjukdomen har satt ned arbetsförmågan.
Rätt till sjuklön
Alla arbetstagare som har en anställning om minst en månad har rätt till sjuklön från första anställningsdagen. Den som har kortare anställning får rätt till sjuklön först 14 dagar efter att anställningen tillträtts. För att ha rätt till sjuklön fordras att arbetstagaren avhåller sig från arbete på grund av en sjukdom som medför att ”arbetsförmågan är nedsatt”.
Beräkning av karensavdrag och sjuklön
Sjuklönen beräknas genom att ett avdrag görs på den lön arbetstagaren skulle ha haft om denne hade arbetat. Löneavdragets storlek beräknas på antalet timmar som arbetstagaren är frånvarande från arbete.
Under sjuklöneperioden görs löneavdrag enligt reglerna i kollektivavtalet. Perioden inleds med ett karensavdrag, då arbetstagaren inte får någon lön eller ersättning alls. För resterande tid utges sjuklön som motsvarar 80 procent av arbetstagarens ordinarie lön. På vissa avtalsområden finns en förlängd sjuklöneperiod då arbetstagaren även efter dag 14 får en viss sjuklön.
Efter sjuklöneperioden
Rätten till sjuklön upphör efter sjuklöneperiodens slut, eller i förkommande fall den förlängda sjuklöneperiodens slut. Är arbetstagaren fortsatt frånvarande på grund av sjukdom görs fullt löneavdrag. Arbetstagaren kan då begära att under en begränsad tid få viss ersättning från det kollektivavtalade försäkringssystemet.
Sjuklön vid semester och annan ledighet
En arbetstagare som blir sjuk under semestern har efter begäran, rätt att få semesterdagar omvandlade till sjukdagar. I sådant fall utges sjuklön istället för semesterlön – aldrig både och. Har arbetstagaren semester beror ju inte frånvaron på sjukdom och då finns inte heller någon rätt till sjuklön.
Arbetstagare som får sjukpenning från Försäkringskassan kan ha semester och få semesterlön från arbetsgivaren samtidigt. Detta innebär inte att sjukperioden bryts eller att en ny ska påbörjas efter semestern.
Arbetstagare som är föräldraledig eller tjänstledig med löneavdrag, exempelvis vid studieledighet eller för facklig förtroendeman som är ledig utan lön, får ingen ersättning vid sjukdom. Sker ledigheten däremot med bibehållna anställningsförmåner, till exempel för en facklig förtroendeman som är ledig med lön, utges sjuklön.
Uppgiftsskyldighet för arbetsgivaren
Arbetsgivare är skyldig att anmäla arbetstagares sjukdom till Försäkringskassan om arbetstagaren fortfarande är frånvarande på grund av sjukdom den femtonde kalenderdagen i en sjukperiod. Detta ska ske inom sju kalenderdagar efter sjuklöneperiodens utgång.
Då arbetstagare drabbas av en svårare personskada eller avlider efter en olycka i samband med arbetet, ska arbetsgivaren omedelbart – inom 24 timmar – anmäla detta till Arbetsmiljöverket. Samma gäller vid tillbud som innebär allvarlig fara för liv och hälsa.
Högriskskydd för arbetstagare med särskilt stor sjukfrånvaro
En arbetstagare med särskilt stor frånvaro kan under vissa förutsättningar ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Om detta beviljas kan arbetsgivaren få ersättning för sina sjuklönekostnader från Försäkringskassan.
För alla arbetsgivare finns ett skydd vid höga sjuklönekostnader. Skyddet innebär att arbetsgivaren kan ansöka om ersättning för sjuklönekostnader som under ett kalenderår överstiger en viss nivå.
Tystnadsplikt
Den som i sitt arbete får del av uppgifter om en anställds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden får enligt lag inte lämna ut sådana uppgifter eller på annat sätt ge kunskap om sådana förhållanden till en annan person.
Tvist om sjuklön
Tvist om sjuklön är en tvist om lön eller andra ersättningar och regleras därför i 35 § Medbestämmandelagen. Regler om hur sådana här rättstvister ska lösas finns i huvudavtalet.
