I november för tre år sedan examinerade rekryteringsutbildningen för kvinnliga fastighetsskötare sina första elever. Utbildningen var ett samarbete mellan HSB Skåne, Arbetsförmedlingen och Yrkesakademin.
–Bakgrunden var dels att få in fler kvinnor till fastighetsskötare, dels en ren kompetensförsörjningsfråga. Vi hade överhuvudtaget svårt att få in fastighetsskötare med rätt kompetens till våra tjänster, säger Cornelia Håkansson, HR-chef på HSB Skåne.

HSB Skåne är väldigt nöjda med sin satsning, som i slutändan genererat fyra fastighetsskötare av de tio som slutförde utbildningen.
–De har hamnat helt rätt i sina roller och det är fantastiskt att se hur de har utvecklats och hur bra det har blivit. Det hade förstås varit roligt om alla som gick utbildningen hade varit kvar hos oss, men man kommer på att man vill göra andra grejer eller så är det inte helt rätt match, säger Cornelia Håkansson som är HR-chef på HSB Skåne.

Eventuellt tydligare
En sak som de funderar över är yrkesbenämningarna. Till exempel husvärd, fastighetsskötare och fastighetsvärd är inte riktigt distinkta, varken utifrån sett eller internt i branschen. Kanske hade fler blivit kvar om de tydligare visste vad yrket innebär.
–Även om vi tycker att vi kommunicerade vad de olika rollerna innebar så tror jag inte det blev helt tydligt för de som gick utbildningen. Jag tror flera hade förväntningar på att bli fastighetsvärdar och kanske inte ville bli fastighetsskötare och jobba med utemiljö. Det hade vi kunnat göra tydligare, men den är svår för rollerna innebär dessutom olika saker på olika företag, säger Cornelia Håkansson.

”Vill gärna att det är olika”
Varför HSB Skåne satsade på en utbildning riktad till bara kvinnor, svarar hon:
–Jag tänker alltid: varför inte? Varför ska kvinnor inte jobba som fastighetsskötare? Och varför ska de här mansdominerade yrkena vara kvar som mansdominerande? Ju fler olika personer som jobbar hos oss på de olika tjänsterna, desto bättre kompetens får vi in. Det har ju inte bara med kön att göra, men om alla skulle vara exakt likadana så får vi inte en spännande kompetens eller klimat. Vi vill gärna att det är olika. Vi tror att det kan tillföra mycket annat om man får in fler kvinnor i branschen.

Kan göra om igen
Till andra företag i fastighetsbranschen som funderar på lösningar kring kompetensförsörjning säger Cornelia Håkansson:
–KÖR! Och våga! Man ska våga göra de här projekten som det kanske inte finnas jättemånga som har gjort, men att man ändå vågar och testar. Ibland kanske det blir fel, men hellre det än att man inte vågat göra det. Vi skulle absolut kunna göra om detta igen.

”Förut hade jag inte kontakt med svenskar”

Fastigo träffar en av kvinnorna som examinerades från programmet för kvinnliga fastighetsskötare för tre år sedan, och som jobbar som på HSB Skåne sedan examen.

–Min morbror var hantverkare, och jag har ofta sagt att jag aldrig skulle jobba med sådant. Men nu gör jag det och det är jätteroligt! Nu frågar de mig i familjen hur man fixar saker, till exempel när elementen inte funkar eller så, skattar den före detta sömmerskan Sohaila Azizi. 

Hur har du det på jobbet?
–Mycket bra! Jag jobbar som ensam fastighetsskötare och husvärd i ett stort område med fyra gårdar. Jag jobbar mest med utemiljö: alla rabatter, häckar, rensa ogräs, skotta snö. Resten är reparationer, som att byta blandare, fixa med avlopp och småel och mindre reparationer.  Som husvärd gör jag tillsyn, hyresavtal av lokaler, bokningar och avbokningar samt beställningar, säger Sohaila Azizi. 

Hur är en bra dag?
–En bra dag är när jag planerat min dag väl och är klar med allt i tid och där boenden på området är nöjda. Varje dag kommer de till mig och är nöjda, det gör mig så glad och jag känner mig uppskattad.

Vad säger din familj om att mamma är fastighetsskötare?
–Jag har 6 barn. De två äldsta är läkare, en är ekonom och de yngre är fortfarande studerande. Innan utbildningen jobbade jag hemma som sömmerska i tio år. Jag sökte och kom in på kursen och i början var det jättesvårt för mig med språket. Alla de andra var svenskar som inte hade några språksvårigheter och jag var den enda med sjal. Jag kände mig lite utanför. Jag bestämde flera gånger för att kanske sluta, men mina döttrar sa: nej mamma du måste försöka, du ska inte sluta! De har stöttat mig genom utbildningen och är stolta över mitt jobb.

Vad är den största skillnaden mot ditt förra yrke?
–Det är en stor skillnad, förut var jag hemma hela tiden och satt och sydde. Nu får jag vara ute, träffa folk, jag har roligt! När jag var hemma kände jag att jag inte ville gå ut så mycket. Jag har stor familj här i Sverige men jag hade inte så mycket kontakt med andra utanför släkten och vännerna. Nu har jag kontakt med hela området. Varje dag träffar jag dem, jag känner nästan alla. Det är jätteroligt.

Har du mött några fördomar på grund av kön?
–Nej, tjejer kan förstås allt lika bra som män och det ser folk. Man fixar lås, kör hit och dit i traktor, skottar snö, klipper häckar.

Är det någon som reagerar på att du har sjal?
–Nej. Alla som bor här i det här området har visat mig respekt. När jag kom hit först var det flest svenskar och eftersom jag har sjal så jag tänkte kanske att de skulle reagera. Men nej jag har inte märkt något alls. Alla som promenerar i området stannar och pratar med mig. Efter styrelsemötena så får jag höra att de är så nöjda med mitt arbete och jag vill nästan gråta för jag blir så glad att de är nöjda med mig och det jag gör.

Vad skulle du säga till någon som inte vet vad ditt yrke innebär.
–Det är verkligen ett bra yrke att utbilda sig och utveckla sig i. Det är brett, man behöver kunna lite av allt. Det är tufft fysiskt också, men det är jättekul. I början fick jag träningsvärk, men man vänjer sig och blir stark. Det är roligt att jobba ute, det är bra för hälsan.

Hur ser du på framtiden och din karriär; vilket är ditt drömscenario?
–Jag tänkt att jag ska bli husvärd och sen studera vidare till fastighetsförvaltare. Det är min chef som uppmuntrar mig att studera vidare. Jag har tur som har så snälla människor omkring mig.

Men du vill vara kvar i fastighetsbranschen?
–Ja, jag trivs bra.

Intervjuer av Kicki Lilliedrake november 2022